Kunskap om vården av ryggsmärta

Du är inte ensam med dina ryggsmärtor. Åtta av tio vuxna har ont i ryggen under sitt liv, och det är mycket vanligt att perioderna med ryggsmärtor återkommer på nytt. Det oaktat kan de flesta fortsätta med sina vanliga fritidssysselsättningar och sitt arbete. 

Den här handboken behandlar smärta i ryggen och hur den kan vårdas. Du får veta, hur perioden med smärta kan förkortas och vad du själv kan gör, om smärtperioderna återkommer. Största delen av smärtorna blir bra av sig själva och prognosen för dem är god. Ibland återkommer ryggsymtomen eller ger sig till känna en längre tid. Då kan du följa anvisningarna i handboken och bättre komma till rätta med ditt ryggonda.

Innehållsförteckningen nedan gör det möjligt för dig att gå till den punkt du önskar.

Bild: iStock

Ryggens uppbyggnad

Ryggraden är kroppens stödkonstruktion, och den skyddar ryggmärgen som löper i den. Ryggraden byggs upp av kotorna, och mellan dem finns diskarna. Den yttre ringen av en disk består av broskvävnad med täta fibrer och innerdelen av en geléartad massa. Diskarna är som kuddar, vilka fungerar som stötdämpare och gör det möjligt för ryggraden att röra sig. Ryggradens kotor förenas med varandra tack vare facettlederna och med hjälp av diskarna. Facettlederna har i uppgift att stabilisera ryggradens rörelser.

Starka och flexibla muskler stöder ryggraden som består av kotorna och diskarna. Mad tanke på ryggens funktion är det viktigt att kroppen har tillräcklig muskelstyrka, det minskar den belastning som riktas till ryggen.

I takt med åldrandet är det normalt att kroppen förändras, till exempel uppstår det rynkor i huden. Även i ryggraden sker det naturliga förändringar: diskarna blir torrare och kotorna kommer närmare varandra. Kroppsbyggnaden börjar förändras redan i ungdomen. De här förändringarna förknippas i allmänhet inte med smärtor i ryggen.

Bild: Dreamstime

Ont i ryggen

Symtom i ländryggen, såsom smärta, muskelspänning eller stelhet kan lokaliseras till området mellan de nedersta revbenen och Sätesvecken. Symtomen kan vara förknippade med en smärta som reflekteras till den ena eller båda nedre extremiteterna. Ofta är symtomen, som reflekteras till en nedre extremitet, en känsla som strålar från ländryggens konstruktioner, och sällan finns det i bakgrunden till dem en nervretning.  Om det är fråga om en retning som utgår från en nervrot, kan den orsaka nervbaserade symtom som till exempel smärta i den nedre extremiteten, känselbortfall eller domningar, eller en stickande känsla och muskelsvaghet.

Smärtan kan klassificeras enligt varaktighet.

En akut eller plötslig smärta varar från några dagar till några, cirka sex (6) veckor. En smärta som varar över 12 veckor klassificeras som långvarig.

Smärta i ländryggen indelas utifrån symtomen i tre grupper

1. Ryggsymtom med god prognos:  Deras andel av ryggsmärtorna är nästan 90 procent. Om en läkare inte diagnostiserar tecken på allvarliga sjukdomar och inga ischiassymtom uppträder, klassificeras symtomet som en smärta i ländryggen med god prognos. Då är det inte möjligt att ge en exakt anatomisk diagnos och ej heller nödvändigt. Ofta beror en sådan ryggsmärta på en liten vävnadsskada i de vävnader som omger ryggraden. Mjukvävnadsbaserade plötsliga försträckningar kallas ofta för ryggskott. Symtomen uppträder typiskt i området mellan ryggen och bäckenet.
2.  Smärtsymtom som strålar ut till en nedre extremitet (ischiassymtom): de tyder på en funktionsstörning i nervroten, och orsaken till dem är ofta ett retnings- eller trycksymtom som utgår från ryggmärgen. Största delen av dem blir bra av sig själva inom tre månader.
3. En allvarlig eller specifik orsak utgör endast någon procent av alla ryggsymtom.

Vilka faktorer påverkar ont i ryggen?

Fastän det finns flera misstänkta riskfaktorer för ryggsmärta, finns det inte stark forskningsevidens om något orsaksförhållande. Man känner till att sådana faktorer som förutsäger ett utdraget, besvärande ryggont i ländryggen är ärftlighet, svåra och omfattande symtom (t.ex. smärta på många ställen), faktorer relaterade med levnadssätten (bl.a. sömnsvårigheter), multisjuklighet (i synnerhet astma, huvudvärk, diabetes och mentala problem), sociala faktorer (en låg socioekonomisk ställning, arbetslöshet, arbetsrelaterade faktorer) samt psykologiska faktorer (såsom depression, ångest och låg upplevd självförmåga). Både övervikt och tobaksrökning ökar risken för utdraget ryggont.

Levnadssätt som främjar den allmänna hälsan, till exempel regelbunden motion, hälsosam diet och tillräckligt med sömn, stöder ryggens hälsa och välbefinnande. Träning och motion förkortar i sin tur smärtperioderna och förhindrar att smärtperioderna återkommer. Uppmärksamhet på levnadssätten och ryggens välbefinnande bör förankras redan hos barn och ungdomar.

Arbetets psykologiska och sociala belastning kan bidra till att ryggsmärtan drar ut på tiden och blir till skada. Bristande möjligheter till påverkan, stress, en dålig arbetsatmosfär och bristen på stöd i arbetet kan öka att ryggen avger symtom. På grund härav kan arbetets fysiska belastning också för sin del utsätta personen för utdraget ryggont, om arbetet innehåller upprepade, långvariga enformiga arbetsställningar, framåtlutade eller roterade ställningar, svårhanterliga bördor eller arbetspass, som kräver att man länge står på samma plats. Förutom arbetstagaren själv, har företagshälsovården, arbetsgivaren och arbetsgemenskapen en viktig betydelse i att förebygga långvarig ryggsmärta och i stödjandet av arbetsförmågan. Det lönar sig inte att hålla ut alltför länge med ryggsymtomen, om symtomen ger sig till känna i arbetet kontakta företagshälsovården!

Bild: iStock

När till undersökningar?

Ofta blir ryggsmärtorna bra av sig själva, och inget läkarbesök behövs. Men om du har följande symtom, uppsök en läkare:

• Ryggsmärtan är mycket kraftig och/eller akut.
• Smärtan är outhärdlig, och blir inte heller lindrigare i någon ställning.
• Man är hindrad eller begränsad att klara av de dagliga uppgifterna.
• Ryggsmärtan är förenad med feber eller sänkt allmäntillstånd
• En olycka finns i bakgrunden till det ryggonda.
• Du har eller har tidigare haft cancer.

Vid upprepade och utdragna ryggsmärtor är det viktigt med ett bra patient-läkarförhållande. När du besöker samma läkare, uppstår en helhetsuppfattning om dina ryggsmärtor för läkaren. Din läkare kan också bäst bedöma de undersökningar ryggsmärtan förutsätter och kan avgöra om det är nödvändigt med vårdåtgärder.

Med ryggsymtom till hälsovården

Om inte smärtan i ryggen går om av sig själv eller perioderna med ryggsmärtor ofta upprepas, kan du uppsöka en fysioterapimottagning. Med en direktmottagning hos en fysioterapeut avses att man med ryggsmärtor kan uppsöka en fysioterapeut, utan att först ha uppsökt en läkare. När du kontaktar primärhälsovården eller företagshälsovården, gör en för uppgiften utbildad skötare en bedömning av om du ska hänvisas till en fysioterapeut eller en läkare. Vid en direktmottagning undersöker fysioterapeuten, ger råd och vägledning samt utarbetar tillsammans med klienten en plan för fortsatta åtgärder. Om så behövs, kan fysioterapeuten hänvisa dig till en allmän- eller företagshälsovårdsläkare.

Det är läkarens uppgift att utesluta sjukdomar eller att diagnosticera sjukdomar som behöver  specifik vård. Läkaren bedömer på mottagningen behovet av tilläggsundersökningar samt tar personen med ryggsmärtor till sin uppföljning och kommer överens om en eventuell kontrollmottagning. På basis av undersökningsresultaten och hur symtombilden utvecklas, gör din läkare vid behov en remiss till specialsjukvården och/eller konsulterar i situationer som påverkar arbetsförmågan men som icke är brådskande, en specialläkare (i exempelvis fysiatri, reumatologi eller ortopedi).

Om din smärta blir långvarig

Vid långvariga och utmanande ryggsmärtor kan din läkare hänvisa dig till specialsjukvårdens rehabiliterings- eller smärtpoliklinik. Där deltar det multiprofessionella vårdteamet i undersökningarna och andra professionella vid sidan om specialläkaren/läkarna, såsom en fysioterapeut, psykolog och en socialarbetare allt efter din situation.

Bild: Pexels

Hur framskrider undersökningen?

En intervju

Läkaren och fysioterapeuten utreder genom att fråga om saker som är förenade med  ryggsmärtan, såsom livssituationen, hur man klarar av vardags uppgifter, andra sjukdomar, viktförändringar och vilka läkemedel som är i bruk. På grund härav kan man på mottagningen ställa flera frågor om hurdana symtom du har, om de började så småningom eller plötsligt eller om de är förknippade med en skada, vad underlättar eller förvärrar symtomen. Du kan förbereda dig på de här frågorna, innan du kommer till mottagningen.

Den kliniska undersökningen

Undersökningen inleds oftast med att granska ryggens ställning samt hur ryggen används och rörelseförmåga i allmänhet, såsom att gå. Vidare undersöks ryggradens rörlighet. Därefter går man i allmänhet vidare till att undersöka ryggens och nedre extremiteternas känsel och senornas reflexer.

Tilläggsundersökningar

Om ryggsmärtan är förenad med ischiassmärta som utstrålar till nedre extremiteten och läkaren konstaterar förändringar i muskelstyrkan, senreflexerna och känseln, behövs det ofta tilläggsundersökningar (MRI, dvs. magnetröntgen eller ENMG, dvs. undersökning av nervbanorna) för att fastställa orsaken till ryggsmärtan och vården. Det är bra att beakta att det exempelvis vid magnetröntgen av ryggraden kan upptäckas förändringar som är förknippade med åldrandet, vilka ändå inte är orsaken till smärtan.

Bakgrundsorsaken till ryggsmärtan kommer inte i allmänhet till synes vid röntgen. Röntgen används, om det utifrån symtomen och undersökningen uppstår en misstanke om en allvarlig och specifik ryggsjukdom. Röntgen används ofta som ett hjälpmedel för att säkerställa en diagnos eller som en elimineringsundersökning.

Läkemedelsvård

Med smärtmediciner mildras symtomen, hjälper till med att man klarar sig i vardagen och rörligheten samt att tillräcklig sömn tryggas. Parasetamol är i allmänhet det främsta alternativet för självmedicinering. Parasetamol får användas högst 3 000 mg/dygn. Den dosen får inte överskridas.

Receptfria inflammationsläkemedel, såsom ibuprofen, kan även användas vid akut ryggsmärta. De lindrar smärtan och lugnar inflammationsreaktionen. Kom ihåg, att två läkemedel mot inflammationssmärta inte ska användas samtidigt, och följ alltid doseringsanvisningarna på förpackningen. 

Mot en smärta, som är till skada för funktionsförmågan, lönar det sig att använda en smärtstillande medicin (parasetamol och/eller läkemedel mot inflammationssmärta) med maximal dosering ett par dagar eller vid behov 5–7 dagars tid. Det här hjälper dig att röra dig, klara sig i vardagen, arbeta och att sova.

Då smärtan har lättat, får du med hjälp av rörelse och motion blodcirkulationen i de spända musklerna att bli återställd. På så sätt kan du möjligen förkorta smärtperiodens längd. Använd smärtläkemedel som en av kur endast korta tider. Det är inte bra att äta mediciner för säkerhets skull.

Om ryggsmärtan är kraftig, kan du behöva av en läkare ordinerade smärtmediciner. De är i allmänhet antingen läkemedel mot inflammationssmärta och mediciner som löser upp muskelspänning. Opioider kan man sällan och kortvarigt vara nödsakad att använda vid kraftig nervrotssmärta eller vid smärta efter en operation.

Som läkemedel mot nervskadesmärta och kronisk smärta används läkemedel, som höjer smärttröskeln (tricyklin -antidepressivt läkemedel med liten dos), bland epilepsimedicinerna gabapentin och pregabalin samt smärtstillande antidepressiva läkemedel. 

Du lägger väl märke till att exempelvis grundläggande sjukdomar eller annan medicinering kan inverka på hur smärtläkemedlen passar, Diskutera med din läkare om nyttan och olägenheten av läkemedlen.

Bild: Pexels

Operationsvård

För en operation ska det alltid finnas en klar grund. Inte ens en kraftig lokal ryggsmärta kräver operationsvård, om det inte vid undersökningar har upptäckts skäl för en operation. Om det hos dig i över sex veckors tid har förekommit störande smärta, som utstrålar till nedre extremiteten och det samtidigt konstateras kliniska tecken på att nervroten är inklämd, kan du diskutera med läkaren om den fortsatta vården och även om en eventuell operationsvård.

Det är nödvändigt med operationsvård om smärtan förenas med en svår förträngning av en nervrot eller ryggmärgskanalen, man har svårigheter med att inleda urinering eller en störning i förmågan att hålla urinen eller avföringen, en framskridande försämring av fotbladets drack- eller böjmuskler eller lårmuskelns styrka, samt en outhärdlig utstrålande smärta till nedre extremiteten, vilken inte underlättas tillräckligt med ens starka smärtmediciner.  

Före en eventuell operation berättar den opererande läkaren om den planerade åtgärden, den förväntade nyttan samt om eventuella komplikationer och risker. Efter operationen är en aktiv rehabilitering viktig för att återställa funktionsförmågan.

Bild: Shutterstock

Vad kan du själv göra?

Genom egenvård kan du påverka dina ryggsymtom. Fundera över vad som får dina ryggsymtom att förvärras och vad du själv kan göra för att underlätta dem. Du kan även söka stöd för egenvården hos professionella inom hälsovården. Det viktigaste målet är att fortsätta med de dagliga verksamheterna i arbetet och under fritiden så bra som möjligt. Kom ihåg, en kort vila i sängläge, till och med ett par dagar lång, kan fördröja tillfrisknandet från ryggsmärtan.

Motion

I begynnelseskedet av smärtperioden kan du främja tillfrisknandet genom att röra på dig, såsom i de vardagliga, lätta sysslorna. När den värsta smärtperioden gett med sig, kan du gradvis öka rörligheten.

Du kan pröva på följande sätt att öka på rörligheten:

• Promenera eller stavgå kortare sträckor från en gång till några gånger om dagen.
• Träna lätt hemma och idka nyttomotion.
• Ha vattengymnastik eller cykelåkning som hobby.

Bild: Unsplash

När smärtan i ryggen mildras, blir också begränsningarna i aktiviteten mindre. Öka efter hand längden, mängden och belastningen i rörelserna. Ibland kan symtomen till en början öka en aning, men det finns ingen orsak att oroa sig. Om smärtorna kraftigt blir värre, diskutera saken med din läkare.

Ibland blir symtomen långvariga. Då är det skäl att uppsöka till exempel en fysioterapeut för att få träningsinstruktioner. Motion även på egna villkor är till nytta. Träning vid utdragen smärta i ländryggen minskar ofta smärtan och återkommande smärtperioder och förbättrar funktions- och arbetsförmågan.

För en långvarig ryggsmärta, på över 12 veckor, är de mest verkningsfulla vårdformerna regelbunden träning och motion. Med tillräcklig motion och en mångsidig användning av ryggen kan du själv förebygga och minska smärtorna. Även vid återhämtningen efter en operation är motion och träning till nytta.

Det väsentliga är att uppmuntras till rörlighet trots måttlig smärta, för det hjälper till att man snabbare återhämtar sig. Genom att pröva på olika motionsgrenar och -formerare kan du finna sätt som passar dig själv för att höja din allmänna kondition och främja välbefinnandet för din rygg.

Träningsinstruktioner i form av foton och videofilm.

Sömn, stress och återhämtning

Sov tillräckligt. Sömnen är viktig för att både hjärnans och kroppens funktion ska återhämta sig. Sömnproblem gör att man blir känslig för smärta. Dålig sömn kan leda till en situation, där systemet för smärtregleringen blir störd och smärttröskeln blir lägre, vilket leder till överkänslighet för smärta.

Man kan själv påverka sömnens kvalitet och mängd. För sömnlöshet rekommenderas till en början vård utan läkemedel.

Du kan pröva på följande medel för att påverka sömnen:

• Sträva efter regelbundna tider för att gå och lägga sig och för att vakna. Undvik bländande ljus och höga ljud några timmar före läggdags, skapa lugn i din afton.
• Pröva på avslappningsövningar. Vid ryggsmärtor kan  vilo- och avslappningsställningar för ryggen underlätta symtomen och hjälpa kroppen att slappna av. 
• Undvik koffein och alkohol.

Bild: Pexels

Bland annat stress och bekymmer påverkar direkt sömnrytmen och mängden och kvaliteten för sömnen. Stressfaktorerna kan också utsätta en person för smärta. Stressen kan medföras av olika svårigheter i levnadssituationen, och den utsätts även av tidigare upplevda, belastande erfarenheter. Långvarig smärta är alltid förknippad med stress i någon grad.

Med tanke på stresshanteringen är det fördelaktigt, om man kan för hålla sig accepterande till smärtan. Det minskar stressen, och du klarar dig med tiden bättre. Ett godkännande innebär inte att överge hoppet om ett tillfrisknande och ej heller rätten till en god vård för smärtan.

Du kan pröva följande medel för att påverka stressen:

• Finn sätt att slappna av. Avslappningen löser muskelspänning, lindrar stress som orsakas av smärtläget och minskar smärta.
• Pröva på andningsövningar. De lugnar och förlänger andningsrytmen. En djup och lugn andning är en av de viktigaste mekanismerna för avslappning.
• Du kan pröva på medveten närvaro genom övningen i Selkäkanava. Genom att lägga märke till vad kroppen känner, och godkänna det, minskar spänningen. 
• Återvänd både i fantasin och i praktiken till trevliga saker och fritidsintressen.
• Var din bästa vän – du behöver inte förutsätta för mycket av dig själv. Förhåll dig med
• medkänsla till dig själv.
• Uppsök sociala situationer. Smärtan får många att dra sig undan. Det sociala kan minska känslan och stressen av att känna sig ensam.
• Motion och hälsosam näring hjälper till med att man återhämtar sig och tål stress.

Bild: Pexels

Andra sätt för egenvård

Kyl- och värmevård

Vid det akuta skedet för ryggsmärta kan du pröva på en kylförpackning på smärtområdet i 10–20 minuter. Lägg en tunn handduk mellan huden och kylförpackningen. Värmevård kan minska både en kortvarig och akut samt en långvarig ryggsmärta. Du kan skaffa dig en värmeförpackning och värma upp den enligt anvisningen. Även en värmekudde eller havrepåse går. Använd värmen i cirka 15–20 minuter.

Både värme – och kylvården kan upprepas flera gånger om dagen och kombineras till exempel med vilo- och avslappningsställningarna för ryggen. Utöver värme- och kylvården lönar det sig att fortsätta med de sedvanliga dagliga åtgärderna i arbetet och under fritiden.

TENS -vård

TENS -vård eller s.k. transkutan nervstimulering grundar sig på en lågeffektiv elektrisk retning som förmedlas via huden. Med hjälp av lågfrekventa elektriska impulser strävar man efter att aktivera mekanismer som lindrar smärtan. TENS-vård kan användas för lindring av ryggsmärta, förutom i vila, även vid rörelse, såsom vid gång. Den kan främja att komma i gång och underlätta rörligheten genom att minska smärtkänslor som är förknippade med den.

Stödkorsett 

Om användningen av ett stöd för ryggen finns det inte forskningsrön, om att de skulle främja smärta i ländryggen eller att de återkommer. Endel med ryggsymtom upplever ändå, att ett stödbälte gör det lättare att röra sig genom att minska muskelspänningen i smärtområdet.

Bild: Pexels

Kuva: iStock

Bra att minnas

• Oftast varar ryggsmärtorna en kort tid och symtomen mildras utan läkarbesök.
• Ryggsmärta innebär sällan att det skulle finnas en allvarlig skada i ryggen.
• Öka antalet saker du gör lite åt gången. När ryggsmärtan mildras minskar även begränsningarna för aktiviteten.
• Under natten återhämtar sig kroppen efter dagens belastningar. Under sömnen fylls diskarna med vätska. Därför kan man, när man vaknar på morgonen, känna att ryggen är stel de första timmarna. Tillräckligt med sömn är viktigt med tanke på ryggens välbefinnande.
• Daglig motion förstärker kroppens egna smärtregleringssystem, varvid funktionsförmågan förbättras och ryggsmärtan lindras.
• Fysisk aktivitet främjar tillfrisknandet och minskar problemen som orsakas av ryggont. Ryggen är till sin uppbyggnad stark och tål belastning av många slag, då den vänjes vid det småningom.